Avel och uppfödning

Avel och uppfödning

Norsk Buhund Ringens målsättning är att så många buhundar som möjligt ska gå i avel för att på detta sätta bidra till rasens överlevnad och bredda avelsbasen för rasen.


Hundar som skall användas i avel skall vara mentalt och fysiskt sunda och friska och i övrigt skall SKKs grundregler för avel följas.


För att få valphänvisning och avelshänvisning i Norsk Buhund Ringen skall ovanstående följas förutom att vara medlem i Norsk Buhund Ringen.

Några råd att tänka på inför avel

Norsk Buhund Ringen vill ge några råd att tänka på inför avel.


Att som vi, ha en numerärt liten population, innebär för de allra flesta en svårighet att hitta kombinationer med ner till 0% inavelsgrad. I och med att vi kan dra nytta av hundar i alla nordiska länderna är detta för ögonblicket inte ett allt för stort problem. Det är också resultatet av alla hängivna människor som på bästa sätt arbetar för att vi fortsättningsvis skall ha friska, rastypiska hundar.


Som uppfödare måste man tänka långsiktigt flera generationer framåt. Vilka hundar kan jag para med om några generationer för att få ännu bättre hundar? Det är ett planerande för kommande generationer som man måste tänka på.


Tikägare:

Det är inte alltid som resultatet blir som vi tänkt oss. Sådan är verkligheten och vi gör alla så gott vi kan för rasen.


Det är viktigt att fundera på vilka egenskaper som du sätter högst hos din idealhund.


Fundera sedan på vilka för- och nackdelar du ser hos din egen hund och de egenskaper du vill ha hos hanhunden när det gäller mentalitet och exteriör. För en del ideala egenskaper kanske ambitionsnivån måste sänkas, men det som aldrig får prioriteras bort är mentalitet och låg inavelsgrad.


En del hanhundar presterar bra på utställning och syns därför mer, men tänk på att det finns andra hanar vars gener vi också behöver använda, även om de aldrig varit utställda. Står valet mellan en väl använd hanhund och en aldrig använd hanhund är det värt att fundera noga över fördelar och nackdelar. En hund som aldrig ställts ut eller fått ett Very Good på utställning kan få precis lika vackra valpar som de efter en champion. Givetvis måste mentalitet och friskhet tas i beaktande. Ta reda på det du kan om hanhundens syskon och kusiner, det blir lättare att hitta en hanhund till kommande generation om släkten till hanhunden inte är alltför välanvänd.


Hanhundsägare:


Tänk på att även du har ett ansvar i aveln. Tacka inte bara ja till ett erbjudande utan tänk efter vad du själv tycker om kombinationen.

Avelsrekommendationer

Norsk Buhund Ringen ser det som önskvärt, men inte ett krav för valphänvisning, att hundarna som skall användas i avel är:


- HD-röntgad

- Ögonlyst och fri från ärftliga ögonfel.


Om en i föräldraparet har pulverulenta förändringar bör den andra vara UA.


Upp till 30% av våra hundar kan ha någon form av ögondiagnos och vi behöver se hur det utvecklar sig.


Vi rekommenderar att tiken ögonlyses inför varje kull och att hanhundar som skall användas i avel ögonlyses varje år.


Det händer att en diagnos som är osäker ställs och i det läget kan det vara bättre att avvakta och ögonlysa igen efter ett år för att få en säker diagnos om det är ärftligt eller inte. 


Utställd på officiell utställning.


På utställningen gör en domare en bedömning om

hur väl hunden uppfyller rasstandard och ger hunden ett pris. Utställningen handlar om en bedömning och därför är det bra om hunden kan ställas ut på fler utställningar för att få en samlad bild av dess förtjänster och svagheter.


Inavelsgraden för rasen bör ej överstiga 2,5% under löpande 5 år.


För rasens skull är det bra om vi kan hålla den nivån.


Lämpligt antal valpar för avelshundar


Lämpligt antal valpar för avelshundar

För att bredda rasens effektiva avelsbas bör ingen avelshund (hane eller tik) bli förälder till mer än 5 % av födda valpar under den senaste 5 års perioden. För buhundar i Sverige motsvarar detta för närvarande 9-10 valpar (196 valpar föddes och registrerades i Sverige under perioden 2016-2020).